FYSISK AKTIVITET

FYSISK AKTIVITET

FÖR DIG SOM ÄR SJUK PGA STRESS

Att komma igång med fysisk aktivitet är en viktig del i behandlingen av utmattningssyndrom. Att träna och röra på sig gör att belastningen på din kropp minskar, du blir piggare och får en bättre sömn. Fysisk aktivitet påverkar även ditt mentala mående. Det är dock viktigt att du börjar försiktigt och utökar successivt.


För att få kunskap om vilken träning som är lämplig, hur mycket du bör träna samt vad du bör tänka på när din kropp är stressad har jag intervjuat träningsexperten Johanna Drakenhammar.


Johanna arbetar som personlig tränare och har stor kunskap om träning för dig som är sjuk med utmattningssyndrom

FÖRDELAR MED FYSISK AKTIVITET


  • När din kropp upplever stress höjs blodtrycket och blodfetterna. Stress ger också ojämna blodsockernivåer. Träning kan sänka och stabilisera dessa nivåer.


  • Immunförsvaret försämras av stress. Genom träning stärker du ditt immunförsvar och ger din kropp mer motståndskraft mot påfrestningar och infektioner.


  • Stress höjer dina kortisolnivåer. Kortisolnivån stiger vid träning men med regelbunden motion gör du din kropp bättre på att snabbt sänka nivån igen och hålla den stabil. Detta gör att din kropp blir mer stresstålig.


  • Långvarig stress skadar din hjärna och konsekvenserna blir oftast skador på dina kognitiva funktioner såsom ditt minne och din koncentrationsförmåga. Hjärnan är det organ i kroppen som påverkas mest av att vi rör på oss och motion tycks stärka hjärnan genom att bland annat nya hjärnceller bildas när vi motionerar. Det räcker med ett par promenader i veckan. Då hjärnan skadats vid utmattningssyndrom kan därför fysisk aktivitet hjälpa din hjärna att bli starkare.


  • Träning har visat sig vara effektivt när det gäller att förbättra toleransen mot stress och dämpa aktiviteten i kroppens stressystem.

LYSSNA PÅ DIN KROPP


Det viktigaste är att du lyssnar på din dagsform när du börjar att träna, det vill säga hur mycket energi du har. Har du hamnat riktigt djupt ner i utmattningen är det första steget att bara ta sig utanför dörren. Det kan räcka med att du tar dig ut och sätter dig på en bänk. Frisk luft är alltid bra.


Ett bra sätt att veta att du inte tagit ut dig för mycket är att du inte ska vara helt slutkörd resten av dagen efter ett träningspass och inte heller vara trött dagen efter.


Börja försiktigt med kortare träningspass och utöka successivt. När du har mer ork kan du lägga till enkla styrkeövningar. Kom ihåg att tänka på andningen och återigen, lyssna alltid på kroppen.

BRA MED REGELBUNDENHET


Precis som med sömnen och kosten är det viktigt med en regelbundenhet när det gäller träningen. Det är inte meningen att du ska träna hårt utan konsekvent. Det är bättre om träningen sker regelbundet och en kortare stund än att du tar ut dig för hårt under ett enstaka tillfälle.


Kanske har du innan du blev sjuk bitit ihop och tränat även då du varit trött och då tränat hårt på ren vilja. Nu krävs det att du har tålamod och att du lyssnar på din kropp. Träna hellre kortare och inte pulshöjande träning till en början. Det är viktigt att du inte slösar hela dagsenergin på en aktivitet.


När du känner dig piggare och starkare kan du successivt öka intensiteten på träningspassen. Men kom ihåg att skynda långsamt och ha tålamod.

FYSISK AKTIVITET PÅ RECEPT (FaR)



Du kan få hjälp av sjukvården med fysisk aktivitet på recept. Detta innebär att du får en individuellt baserad ordination på fysisk aktivitet som bedöms baserat på dina förutsättningar. Det finns träning du kan genomföra på egen hand men även aktiviteter på motionsanläggningar.


Du får då betala en avgift som ibland är rabatterad när du visar upp ditt intyg på FaR. Ett sådant intyg kan all legitimerad personal inom hälso- och sjukvården ordna till dig, exempelvis läkare, fysioterapeut, arbetsterapeut, sjuksköterska eller psykolog.



ANDRA HAR OCKSÅ LÄST:

Copyright © 2019 Stressfrid.se. All rights reserved. 

KONTAKT:

SOCIALA MEDIER: