Många upplever stress som ett problem men egentligen är stressen bra och livsnödvändig funktion. Stress gör att du underpressade situationer kan prestera bättre då stresshormoner och endorfiner utsöndras. Kroppen är byggd för att klara av stress men när du utsätts för stress under en längre tid, psykiskt eller fysiskt, uppstår negativa effekter.
För att ha en bra balans i livet behöver du lagom mängd aktivitet och lagom mängd vila. Många stressar idag med för mycket aktiviteter och prioriterar inte vila och återhämtning.
Stress är kroppens reaktion på fysiska, mentala eller känslomässiga påfrestningar.
Det som avgör hur bra du tål stress är bland annat psykologiska faktorer samt din sömn- och näringsstatus. Det innebär dock inte att du som drabbas av utmattningssyndrom haft en lägre stresströskel. Det är snarare tvärtom. Du som drabbas av utmattningssyndrom har ofta högre stresströskel som gör att du pushar kroppen mer än vad den egentligen klarar av.
När du upplever stress tolkar hjärnan det som ett hot och larmar till ditt sympatiska nervsystem. Ditt sympatiska nervsystem är en del av det autonoma nervsystem som bland annat styr andning, blodtryck och puls.
Nervsystemet säger till din kropp att utsöndra stresshormoner som adrenalin, kortisol och noradrenalin i blodet.
Stresshormonerna i sin tur gör så att hjärtat pumpar extra hårt, att pulsen höjs och ser till att musklerna bli fyllda med mer blod. Detta för att du ska lyckas gå till attack eller springa därifrån.
Kroppen reagerar på stress på samma sätt som den gör på hot och fara.
Idag är ”farorna” andra än förr men skapar samma stressreaktion. Det kan vara stress och krav från arbete, att klara av att betala sina räkningar eller hinna hämta barnen i tid från förskolan.
Vid långvarig stress och akut stress nedprioriteras de delar i din kropp som inte behövs. Detta gäller exempelvis din hud och matsmältning. Det är anledningen till att du ofta får hudproblem och problem med tarmarna när du utsatts för långvarig stress.
I boken Stressfrid förklarar stressforskaren Töres Theorell bland annat vad stress är och delar sina bästa tips för att minska på stressen.
LÅNGVARIG STRESS?
I din hjärna finns runt 100 miljoner nervceller. För att hjärnan ska fungera bra måste kommunikationen mellan nervcellerna fungera bra. Vid kronisk stress har du en sämre kontakt mellan storhjärnan samt mellanhjärnan. Detta då systemet som förmedlar stressreaktioner varit på under lång tid.
Man har även upptäckt att du som skadats av långvarig stress har en förändrad struktur i ett visst område i pannloben. Pannloben är bland annat viktig för din koncentrationsförmåga och din förmåga att planera. Detta är anledningen till att du ofta upplever kognitiva besvär såsom svårigheter med fokus och koncentration.
Även amygdala, ett annat område i hjärnan, är förändrad men i detta fall förstorad. Amygdala aktiverar vår sympatiska nervsystem och när vi upplever stress gör den oss redo för kamp eller att fly. Vid långvarig stress blir nervkopplingarna i amygdala överaktiva vilket har ett samband med den ökade oron och ångesten. En förändring i amygdala påverkar även hippocampus arbetssätt som är förklaringen till att du ofta har svårt med minnet.
Det är med andra ord stora skador som skett i hjärnan vilket är förklaringen till varför det också tar lång tid att återhämta sig. Kroppen behöver skapa nya förbindelser mellan nervceller igen och detta tar tid. Forskning visar dock att det finns goda förutsättningar för att hjärnan ska återhämta sig.
Gå ut någon minut och få frisk luft. Om möjligt, ta en promenad tex under en del av din lunchrast. Ett annat sätt att ladda batterierna är att du tar en paus under dagen och blundar någon minut. På detta sätt låter du hjärnan vila.
Planera in träning, promenad är bättre än ingenting. Fysisk aktivitet hjälper dig att lättare hantera stress.
Skilj på arbete och ledighet tydligt. Ex med din telefon, var inte alltid anträffbar. Svarar du någon gång på kvällen förväntas du alltid göra det. Sätt gränser på när du behöver vara tillgänglig och lägg därefter ifrån dig telefonen.
Läs ALDRIG jobbmail under din ledighet. Bestäm och var tydlig mot dig själv och din omgivning när du arbetar och när du är ledig. Öppna inte mailen på kvällen eller morgonen. Gör det först när du kommer till arbetet. Annars tänker du på det och vill lösa det. Oavsett vad det står på mailet kan det alltid vänta.
Prioritera sömn. Lägg dig i tid och låt sömnen vara en viktig prioritering.
(Läs mer om sömn här.)
Planera in ledighet. Har du perioder av mycket arbete? Planera in ledighet efteråt där du inte arbetar. Det är viktigt med återhämtning.
MINSKAT ENGAGEMANG I ARBETSUPPGIFTERNA
Drivet och engagemanget försvinner när energin begränsas. Man visar mindre intresse för arbetsuppgifterna.
TRÖTTHET EFTER AVSLUTAT ARBETSPASS
Om man efter ett arbetspass är trött och detta är något man i vanliga fall inte brukar vara kan det också ses som ett varningstecken.
Trötthet brukar vara ett av de första symptomen. Här gäller det att bromsa i tid.
SVÅRIGHETER ATT PASSA ARBETSTIDER
Flera upprepade tillfällen där en arbetstagare har svårt att passa arbetstider kan ses som ett varningstecken.
MINDRE INTRESSE OCH ORK FÖR FRITIDSAKTIVITER
När energin blir begränsad är det lätt att man drar sig undan för att det inte finns ork för socialt umgänge. Man drar sig undan socialt.
Man visar mindre intresse och har inte energi och ork till fritidsaktiviteter.
TVIVEL PÅ SIN EGNA KOMPETENS
Tron på sin egna förmåga sänks och självförtroendet är inte det samma när energin inte räcker till.
MER ÖVERTIDSARBETE
Övertidsarbete kan bero på att arbetsbelastningen är för hög och arbetsuppgifterna är för många.
Det kan också bero på att arbetstagaren har mindre energi och får sämre koncentrationsförmåga vilket oftast är ett tecken på en början på en utmattning.
UTMATTNINGSEXPERTENS TIPS
FÖR LYCKAD REHABILITERING
Copyright © 2023 Stressfrid.se. All rights reserved.
Stressfrid AB 559211-5488