Utmattningssyndrom uppkommer efter att du utsatts för långvarig stressbelastning utan tillräcklig återhämtning. Det som karaktäriserar sjukdomen är en uttalad brist på energi. Det räcker inte med några dagars vila för att du ska känna dig pigg igen.
Att få kunskap om sjukdomen kan underlätta din rehabilitering. Det hjälper dig förstå vad som händer och varför du behöver prioritera din rehabilitering.
✔️ Sömnproblem
✔️ Trötthet
✔️ Tarmproblem
✔️ Huvudvärk och yrsel
✔️ Tryck över bröstet
✔️ Hjärtklappning
✔️ Värk i nacke och axlar
✔️ Sämre logiskt och strukturerat tänkande
✔️ Koncentrationssvårigheter
✔️ Minnessvårigheter
✔️ Svårt att hålla en röd tråd i ett samtal
✔️ Fokuseringssvårigheter
✔️ Nedstämdhet
✔️ Oro och ångest
✔️ Ibland utvecklas en depression
Det finns idag idéer om att det kan finnas ett samband mellan de som drabbats av utmattningssyndrom och maskrosbarn.
Maskrosbarn är barn med en tuff uppväxt som lyckas klara sig bra i livet trots sämre förutsättningar. Precis som en maskros som blommar fram vackert genom den hårda asfalten så klarar sig maskrosbarn riktigt bra.
När du som som ung utsätts för mycket stress vänjer du dig med att livet kan vara kämpigt och blir extra stresstålig. När du sedan utsätts för stressade situationer med brist på återhämtning lyssnar du inte på de signaler från kroppen som säger ifrån. Detta då du har en stor tilltro till din egna förmåga att hantera tuffa och stressade situationer.
UTMATTNINGSSYNDROM KAN DELAS IN I
3 OLIKA FASER
Under förstadiet börjar kroppen säga ifrån och du märker av symptom som exempelvis sömnsvårigheter, koncentrationssvårigheter och nedstämdhet. Under denna period har du möjlighet att bromsa och då inte riskera att insjukna med utmattningssyndrom.
När du hamnat i denna fas är du sjuk med utmattningssyndrom.
Beroende på hur djupt du insjuknat kan fasen se olika ut och tiden det tar att tillfriskna är också olika lång. Oftast är det först nu du blir sjukskriven.
Det är under denna fas som du ska finna balans i livet. Du behöver hitta ditt sätt att återhämta dig och prioritera dig själv samt din rehabilitering.
Det gäller att du är noggrann med att lyssna på kroppen och anpassar dina dagar och aktiviteter efter dagsformen.
HJÄRNAN BEHÖVER ÅTERHÄMTNING
Precis som sjukdomar såsom stroke och hjärnskakning eller vid cellgiftsbehandling blir hjärnan och kroppen trött efteråt. Hjärnan har påverkats och det tar tid för den att återhämta sig. Detta går inte att styra utan du får ge hjärnan den tid och återhämtning den behöver.
BROMSA I TIDIGT SKEDE
En vanlig myt är att det alltid tar lång tid att återhämta sig från utmattningssyndrom. Detta stämmer inte alls utan detta är individuellt.
Det finns ett samband mellan hur länge det tog innan du insjuknade och hur länge det tar att tillfriskna. Om du i ett tidigt skede lyssnat på kroppen när den sa ifrån behöver det inte ta lång tid att bli frisk.
STRESSKÄNSLIGHET KVARSTÅR
Det går att bli frisk från utmattningssyndrom och de flesta symtomen kan du bli av med. Det enda symptomet som många har kvar och som man inte vet ifall du någonsin blir av med är stresskänsligheten. Många som en gång blivit sjuka blir dock duktiga på att lyssna på kroppen.
GODA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ÅTERHÄMTNING
Det finns forskning som visar att du har kvar en del kognitiva nedsättningar såsom exempelvis koncentrations- och minnesstörningar. Många känner sig också fortfarande trötta. Forskning visar dock på att det finns goda förutsättningar för hjärnan att återhämta sig.
DEPRESSION OCH ÅNGEST FÖRSVINNER
Depressionen och ångesten, som är vanligt vid utmattningssyndrom försvinner hos de allra flesta.
I boken Stressfrid finns ett helt kapitel om utmattningssyndrom där forskaren Marie Åsberg ger sina bästa tips och råd gällande utmattningssyndrom.
Vägen till att bli frisk är inte rak. Ibland får du en dipp på grund av att du använt dig av mer energi än vad du har och därför får du ett så kallat bakslag. Ibland kommer du ha dagar med sämre energi utan förklaring, så ser rehabiliteringskurvan ut.
Blir du sämre behöver du antingen minska på aktiviteterna eller hålla dig till samma stimulansnivå. Det tar ett tag för hjärnan att vänja sig. Det är som att öva upp en muskel som skadats, du behöver börja försiktigt och utöka långsamt. Det är viktigt att du lyssnar på din kropp och inte har för bråttom framåt.
Själva kärnan för att tillfriskna är återhämtningen. Du behöver ta reda på hur du kan ge dig själv läkning.
Vad är återhämtning för dig?
Det finns exempelvis de som ridit när det var yngre och börjat med detta igen och funnit detta som en utmärkt återhämtning. För vissa fungerar yoga och mindfulness medan andra uppskattar att simma.
Det viktigaste är att du gör det i en måttfull dos och att du gör detta regelbundet.
Det är också av stor betydelse att du regelbundet planerar återhämtning i ditt liv. Det är även viktigt med regelbundenhet och rutiner när det gäller sömn och kost.
Försök lägga dig samma tid varje kväll och äta samma tider under dagen. Din inre klocka mår bra av rutiner i dygnsrytmen.
Att skaffa kunskap om sjukdomen kan minska din oro då du förstår varför du mår som du gör och varför kroppen reagerar som den gör.
Att träffa andra som drabbats för att utbyta erfarenheter och känna gemenskap kan också vara av betydelse. Detta kan upprätthålla din självkänsla då du förstår att du inte är ensam.
Vad är ångest och vad kan du göra för att dämpa den? Psykologen Katrin Söderlund ger sina bästa tips.
Hur kan du jobba på din självkänsla. Läs råden från forskarna som forskat om självkänsla.
Vad är stress och vad kan du göra för att dämpa stressen? Stressforskaren Töres Theorell ger sina bästa tips.
Copyright © 2023 Stressfrid.se. All rights reserved.
Stressfrid AB 559211-5488